söndag 28 november 2010

Körkort och snö...? Nej, kanske inte.

Det snöar. Jag vill inte ha mer snö. Jag vill ut och rulla Amanda i vagnen och lära mig köra bil. KÖRKORT är mitt nästa delmål här i livet. Av någon anledning har jag flyttat runt så mycket de senaste 8 åren så det har inte blivit av att jag ens lärt mig köra! OMG! Mantorp-Norrköping-Malmö-Stockholm-Island-Norrköping-Halmstad-Mantorp-Norrköping-Norge. (Och nu längtar jag hem till min utgångspunkt igen. Mamma och Pappa<3) Amanda ska med och resa så mycket när hon blir lite större. Vi ska rädda djuren och människorna i massa länder och vi ska bada i blått vatten och lära oss ett afrikanst språk. Seb får vara med om han vill... eller så får han vara i Norge och jobba så vi har råd att resa;)

Men iaf, när jag skrev upp körkortsteorin för några veckor sen var Emma och Jacob med och barnvaktade Amanda. Jag var så nervös så jag mådde illa. Men efter 22 intensiva frågeminuter fick jag slutligen mitt svar, jag klarade det! Man var därefter tvungen att gå ut till tanten i luckan och få ett bevis på att man klarat teorin, hon frågar "ska jag sätta upp en tid för uppkörning?"... "eh nej.... jag måste bara lära mig köra bil först.." Så här är jag nu, godkänd i teorin med total snöfail i praktiken. SNÖÖÖÖ gå och D****.

XXxxxXX

torsdag 25 november 2010

Opp och ner, ner och opp, grisen gal i granens topp...

Det ær så att Amanda vill varken dricka ur flaskan eller anvænda napp. 
Och det kan man ju tycka ær lite irriterande(læs sjuuuuuuuuuuuuuuuuuukt jobbigt) ibland nær hon skriker och man ønskar att det bara hade vart att stoppa in nappen i munnen på henne och så hade hon vart nøjd. Men det hør nog inte till ovanligheterna att bebisar inte tycker om nappar.

Eh.. men jag har en HUND som gør det! 


Det kanske hør till ovanligheterna.
:)

XxxxXXx

Som en sommardag!


Idag ær som en sommardag fast på vintern! Allt hade vart perfekt om det bara vart 25 grader varmare<3

söndag 21 november 2010

ETT SKRATT!!

Idag fick jag för första gången höra ett skratt från Amanda. :D
Det var det finaste lilla skrattet jag har hört. Jag kan inte förklara hur det lät. Men det var som ett skratt, bara lite finare och lite gladare än jag är van att höra skratt;) Och så gick det självklart rätt in i hjärtat. Vilket i sin tur kanske leder till att jag lever 1 år längre vilket i sin tur leder till att jag kanske hinner komma på ett botemedel mot cancer vilket i sin tur leder till att det blir massa fler människor på jorden (men då kommer det inte göra nått för då har jag blivit rik och kan ge pengar och mat till de som behöver det) vilket i sin tur leder till att en smart j*vel överlever och kommer på hur vi kan flytta till andra planeter vilket i sin tur leder till att vi upptäcker ett nytt universum vilket i sin tur leder till att vi kommer ha massa aliens som polare..

Tänk vad ett skratt kan leda till <3



XxxxX

fredag 19 november 2010

Afterwork

Igår var jag, Amanda och Dylan på afterwork med Seb:) Egentligen var det tænkt att jag och Amanda skulle vara med på hela men jag tyckte så synd om Dylan som inte fick følja med isf så det blev bara en snabbtur:)
Sebastian har så trevliga arbetskamrater och tur ær væll det før i december ska vi vara instængda på en båt ihop i øver ett dygn.
 Det ær næmligen så att Sebastian ær daglig ledare på sandefjordskontoret, alltså chefchef på svenska (eller nått) och alla dagliga ledare och andra chefer har blivit bjudna på en kryssning till tyskland med sina familjer (och jag och Amanda tillhør familjer, Dylan också men han får nog stanna hemma iaf.) Jag ser fram mot resan och allt med den førutom att vi, som sagt, måste uppehålla oss på en båt.
Jag førstår inte hur folk kan kænna sig trygga på en båt. Det ær inte logiskt. Båtar ær stora och tunga och borde inte flyta, precis som ett flygplan inte borde flyga.
Vem får ens før sig att førsøka?

XxxXx

torsdag 18 november 2010

Tröttaste jag.

Idag borde jag vart den piggaste i världen. Det är nämligen så att jag har fått sova! För första gången på snart 3 månader har jag fått sova i 4 timmar i sträck! Utan att ens behöva mata! Amanda somnade nämligen väldigt tidigt igår, självklart alldeles för tidigt för att jag med gott samvete skulle kunna lägga mig. (Kl 17). Jag kunde laga mat, se på tv och LÄSA I MIN BOK<3 (!) utan att behöva trösta eller mata eller byta bajsblöja eller försöka söva, hon bara SOV helt av sig själv!
Men ändå är jag inte pigg. Klockan är 17.30 och jag funderar seriöst på att gå och lägga mig nu. Läsa min bok tills jag somnar och kanske vakna igen till kl 23 för att mata Amanda och sen somna om. Eller är jag tragisk om jag gör det?

Jo.. lite tragisk är jag nog.

XxxXXx

onsdag 17 november 2010

Geléhallon

Det står i Aftonbladet om att 7 geléhallon innehåller 100 kalorier och tar 30 min att träna bort. Hur kan detta vara möjligt? Jag vill inte ens tänka på hur många kalorier jag proppar i mig varje dag men med den statistiken skulle jag rulla fram!

(Den här bilden snodde jag från Aftonbladet.se för jag har inga geléhallon hemma och tur är väll det.)

Jag tycker att kalorinojan är helt överdriven. Jag tror jag skulle gå upp i vikt om jag hela tiden tänkte på hur många kalorier jag stoppade i mig hel tiden. Jag tror att om kalorierna visste att jag visste om dem och att jag ville bli av med dem skulle de nog hålla sig fast. Det skulle iaf jag gjort om jag var en kalori som inte var önskad. Av ren trots.

Geléhallon som dessutom är så goda! Iaf de första 7.. Sen börjar de bli alldeles för söta och sliskiga (men ändå fortsätter jag äta dem tills jag mår illa så sammanlagt skulle jag säker ätit minst 30).
Vad är det med den grejen då? Att man fortsätter äta fast man är mätt eller inte sugen längre. Det är bara dumheter. Brist på självdisiplin! Jag ska aldrig mer köpa geléhallon. Tack så jättemycket Aftonbladet.se.

XxxxXXx


Babybjörn!

Vi har precis kommit hem från ett besøk hos min vænninna Emma. Jag och Amanda skulle passa hennes son Jacob så hon fick lite tid att stæda och packa. Dylan, vår lilla dinosaurie-hund, fick underhålla deras hund, Shadow.
De ska næmligen flytta. Tråkigt med tanke på att de nu bor ca 75 meter bort och senare kommer bo ca 5 km bort.

Jag fick iaf använding för min fina babybjørn-bærsele. Sjukt praktisk nær man bara ska några hus bort. Bara att sætta på sig, som en ryggsæck på magen, stoppa ner den bebis man vill ta med sig (i mitt fall Amanda) och bara vandra ivæg. Som en dröm jämfört med att krångla ut den stora vagnen, gå några ynka 75 meter, ta ut liggdelen (som ær det mest osmidiga Brio skapat på længe tror jag), bæra den upp før den branta trappen i Emmas hus och samtidigt försöka se till att Amanda inte ramlar ut. (Sen göra det en gång till när man ska hem.) Så, tack babybjörn för att du finns!<3


XxxxX

Presenter till mig och Amanda!

Som den affärsmannen han ær så har Seb alltid med sig presenter hem nær han vart ute och rest!
Denna gång blev det føljande:



Før att få lite svenska feelings. Kexchoklad, skumtomtar och Ramlösa Smultron, jag ær i himlen!


Jag fick också Twilight! Så nu har jag nått att pyssla med om jag, trots all førmodan, skulle få lite ledig tid før mig sjælv dær jag inte somnar direkt. Jag menar inatt børjde jag læsa och hann visst inte mer æn en halv sida innan jag sov som ett barn. (I ca 5 min innan Amanda vaknade før 20de gången.) Så enligt mina berækningar kommer detta projekt ta omkring 2.5 år att slutföra om det fortsätter i den här takten.

Och sist och minst fick Amanda ett par tofflor! 

XxxxXx

tisdag 16 november 2010

Köldchock eller lagom?


Bilderna blev suddiga før jag fick en köldchock nær jag kom ut och kunde därför inte hålla still kameran.

Jag undrar vad som ær meningen med kyla? Det ær kallt, man får ont i kroppen, man vill inte gå ut och man får hud som kænns som 3-dagars-stubb. Ska det vara nödvändigt?
Vad ær førresten meningen med hetta? Det ær varmt, man blir svettig, man luktar illa och i værsta fall (om hettan kommer från solen) får man cancer. Trots att vi inte øverlever utansolljus øverlever vi inte heller med før mycket.
Den man/kvinna/varelse som kom på ordet "lagom" borde skapat værlden. Då hade vi alla pratat svenska dessutom. 
Inga mer missförstånd, bara lagom.

(Førresten, läs ordet lagom 10 gånger och studera hur det ser ut, snacka om konstigt ord. Det blir bara konstigare ju mer jag tittar på det. La Gom - Lag Om - lA Gom- lA gOm - La goM osv..)


Det ær alltid kul att titta på bilder på andra så dærfør tænkte jag ge er nöjet denna gång. ;)

Självmedicinering

Sebastian ær på jobbresa i Sverige idag och jag har dærfør ca 5.5 timma sjælv hemma innan han kommer. Jag har ont i halsen och vill bara bli ompysslad.
Jag har dærfør bosatt mig på spikmattan med tænda ljus på bordet. Sjælvmedicinering! Hoppas det funkar.



Tänk vad vi mænniskor kan komma på konstiga saker før att må lite bættre. En tygbit med sticksiga plastbitar på och små små kontrollerade eldar inomhus. Jag ær imponerad av kreativiteten.

XxxX

Batterierna dog.

Vi han inte ta så många bilder idag, batterierna i kameran dog. Typiskt min otur. Nær det æntligen ær fint væder och man kan vara ute i timmar utan att frysa .

Men jag lyckades ta den hær, och den ær fin tycker jag:)

Jag tænkte stæda nu, men jag kænner hur min kropp och mitt førnuftiga tænkande inte sammarbetar just nu. Sååååå jag tror jag lyssnar på kroppen ett tag till. 

XxxxX

En natt som mer liknade en dag.

På natten ska man sova, då är bara fladdermusen vaken. Det är iaf vad jag förgäves har försökt lära Amanda de sista 10 veckorna. (Alltså hela hennes liv.)  Men inatt tappade hon riktlinjerna lite och bestämde sig för att nu var det dag att var vaken heela natten.
 Vanligtvis så skriker hon för att hon har ont i magen, det brukar börja runt 23-24-tiden, men i natt somnade hon vid 24 och vaknade varje gång jag la ner henne i sängen och gav mig det mest luriga lilla leendet. Fram tills klockan var ca 03. DÅ började magen och tröttheten ta över, så sen var det bara att trösta fram till kockan 9.


VARFÖR VÄRLDEN??? VARFÖR??


 Nu känner jag mig som en zombie och Dylan Dinosaurie måste gå ut. Han sitter och blänger på mig och jag vet att han tänker "pappa hade gått ut med mig för länge sen, du är den sämsta mamman i hela världen."

XxxXXxX

måndag 15 november 2010

Spikmatta!

Jag köpte en spikmatta i present till Sebastian idag! Anledningen till det var att han alltid har ont någonstans (de senaste 4 dagarna har han lyckats sparka tårna i trappen varje dag, samma fot) och en spikmatta ska ju vara bra mot allt så det måste ju vara det perfekta vapnet mot smärta.

Jag har själv suttit på mattan i ca 30 min nu och känner hur jag håller på att domna bort.

XxxXXxxx

En liten tur.






Vi var ute och gick. Dylan var sprudlande glad som vanligt och Amanda sov. (Som vanligt). Vi hade tur med værdet, det hade slutat regna nær vi kom ut och det var riktigt varmt. Tur att jag tagit av mig ett par av mina dubbla strumpbyxor under jeansen innan jag gick ut.

Sen gick jag till leksaksaffären och køpte en stjærna som spelar musik till Amanda och en present till till Sebastian. Jag ær ju bara før snæll. ;)

XxxXXXx

Presenterna till Seb:)

 Skor! 

 Och kladdkaka med persikor, banan och vaniljsås! MUMS!

Jag blir nästan avundsjuk på honom som har en sån som jag;)

XxxxXXx

Vad händer med livet idag?

Nu har jag somnat och vaknat. Amanda sover fortfarande. Sköönt! Vaknade av att Dylan välte ner nått från bordet i vardagsrummet.
 Vet fortfarande inte vad det kan ha vart och jag vill inte veta heller, inte om det är nått som måte torkas upp iaf.

Vad borde man hitta på med livet en regnig dag som denna då? 
Måste ut med Dylan. Borde lära honom gå på toaletten så man slapp dessa våta turer som alltid slutar med att han luktar road kill och jag får kväljningar.

XxxXXxX

söndag 14 november 2010

Can´t sleep! Separationsångest I guess.

Jag kan inte sova. Ursäkten att jag är småbarnsmamma. Dock kanske inte det vanliga småbarnsmammafenomenet...

Amanda har äntligen somnat för första gången i sin egen säng. Normala föräldrar blir glada och lättade vid denna typ av framsteg men själv upptäckte jag nyss ett stort PROBLEM.-Jag kan inte sova utan henne.

Så istället för att ha jag-kan-inte-sova-för-hon-skriker-hela-tiden-och-vill-inte-sova-i-sin-egna-säng-problemet har jag jag-kan-inte-sova-för-hon-sover-i-sin-egen-säng-problemet. Hur gör jag nu?

Separationsångest.

XxxXxxX

Tittade på bilder på min dinosaurie-hund.

Precis hemkommen.

Sova ihop<3

Liiiiten och oskyldig.

En liten Dylan och en ganska stor Angel.



Och nu har han blivit større.
I
I
V



Han ær den mest irriterande, pipiga, rædda, klumpiga, flummiga dinosaurie-hunden i hela værlden, men han ær min och jag ælskar honom så mycket man bara kan ælska en dinosaurie-hund.

Ålderskris

Jag undrar om det ær vanligt att ha så mycket åldersnojor som jag har.

Min førsta hade jag nær jag var 16.5 år. Då ville jag vara 15. Nu ær jag 24 och vill vara 16. Jag børjade helt pløtsligt kænna mig så gammal. Jag kan kænna hur lederna børjar stelna till och huden børjar hænga. PANIK!
Jag MÅSTE verkligen gøra nått ungdomligt i morgon. Jag hade tænkt baka kanelbullar... eh, jag tror jag skippar det. Kommer ju vara mormor innan jag vet ordet av om jag fortsætter såhær.

XxxxXXx

Till min underbara pappa!

Till værldens bæsta pappa på Fars dag! Älskar dig! <3<3<3


"Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken. Klarare än annars skiner solen efter täta moln, klarare lyser kärleken efter strid."




<3<3<3

Köttbullar!!

 Jag blev imponerad av mig sjælv nær jag var klar. Jag visste inte ens om att jag kunde laga köttbullar. De blev ju tillomed runda! 

Ett första inlägg och en första fars dag.

Första inlägget i min nya blogg.

För alla som vill lästa om mitt tidigare liv,  kan läsa om det på www.babypitch.blogg.se .

Idag var iaf Sebastians första Fars dag! Han fick ett par skor och svenska köttbullar. (Hemmalagade av mig.) MUMS! Jag blev avundsjuk. Jag vill också ha skor. (Köttbullarna åt jag också, självklart.)

Nu vill jag har Mors dag också! Så sjukt att vara mamma helt plötsligt, det trodde man ju inte när man flyttade hit för 2 år sen och tänkte tjäna lite snabba cash.
Om jag vetat om det då hade jag troligen fått kalla fötter (trots dubbla raggsockar), fått panik, börjat gråta och vägrat flytta till Norge vilket i sin tur hade lett till att jag inte fått min Amanda. Tragiskt. Så det var nog tur att jag inte visste nått.

xxxXxx