fredag 22 juli 2011

Terrorattentat.

Vad är det som händer?

Som ni säkert alla har hört har det vart terrorattentat i Oslo. Jag sitter här och funderar på vad det är som händer. Hur saker helt plötsligt kan komma så nära. Saker som man hör talas om och som man på något sätt blivit avtrubbad av att höra. Den här gången, precis som i Stockholm kunde det vart någon väldigt nära som skadats. Den här gången är det dessvärre, till skillnad från Stockholm, oskyldiga personer som skadats och dött. Jag tänker på alla de som mist anhöriga eller skadats. Mitt hjärta känns tungt och min hjärna känns överbelastad.
Jag är dock väldigt glad för att jag har mina underbara vänner, Simon, Linus och Patrik på besök<3


XxxxXX

torsdag 21 juli 2011

2 fullbokade dagar.

Åh, fattar inte varför allt ska hända på samma gång? Jag har haft absolut ingenting att göra den senaste tiden (mer än att ta hand om Amanda, Dylan och Lilla Kra då). Men av någon anledning har ödet bestämt att den 20de och 21 juli ska vara dagarna då allt händer.
 Igår var det doktorn och tandläkaren (inbokade på samma timme dessutom, men jag fick ändra lite) och idag är det handelns dag i Sandefjord, Helsestation med Amanda, jobbintervju (delvis inbokat på samma timme) och så kommer Patrik, Simon och Linus från Sverige. VARFÖR?? Pluss att de säger att det ska regna hela helgen. UNDERBART! De har de iofs sagt hela veckan och här har solen lyst i stortsätt hela tiden. Men de skulle inte förvåna mig om de hade rätt denna gången, bara för att sätta käppar i hjulen.

XxxxX

tisdag 19 juli 2011

Inte ensam.

Lilla Kra ær inte ensam iaf. Men jag ær inte helt sæker på att dessa 2 kamrater har lika goda avsikter som jag. Eller jo. GODA avsikter har de nog...


Lilla Kras boning.


Lilla Kras føljeslagare sett från Lilla Kras hus.


Føljeslagare på næra håll.

xxxXXXxxx

Da-gens vis-a!

Lilla Kra har ætit massa frukost idag. Ska snart ut och ge honom lunch. :)


Dagens visa kommer från Mikael Wihe. 


"Jag satt häromdagen och läste min tidning 
en dag som så många förut. 
O jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som 
en efter en har tatt slut

Då såg jag en bild av en flicka 
med en skadskjuten kråka i famn 
hon springer iväg genom skogen 
så fort som hon någonsin kan

Och hon springer med fladdrande lockar 
hon springer på taniga ben 
o hon bönar och ber och hon hoppas och tror 
att det inte ska vara för sent

Flickan är liten och hennes hår är så ljust 
o hennes kind är så flämtande röd 
kråkan är klumpig och kraxande svart 
om en stund är den alldeles död

Men flickan, hon springer för livet 
hos en skadskjuten fågel i famn 
hon springer mot trygghet och värme 
för det som är riktigt och sant

O hon springer med tindrande ögon 
hon springer på taniga ben 
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt 
att finns det liv är det aldrig för sent

O jag började darra i vånda och nöd 
jag skakade av rädsla och skräck 
för jag visste ju alldeles tydligt och klart 
att det var bilden av mig som jag sett

För mitt hopp är en skadsjuten kråka 
och jag är ett springande barn 
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än 
som tror det finns nån som har svar

O jag springer med bultande hjärta 
jag springer på taniga ben 
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet 
att det redan är alldeles för sent"


I vårat fall ær det dock inte før sent før varken kråkan eller hoppet!

xxxxXXxx

måndag 18 juli 2011

Da-gens vis-a.

Har precis matat och trænat flygning med kråkungen, Michelle, min granne, har døpt honom till Lilla Kra. Så nu ær han offentligt Lilla Kra, fågelungen som inte kan flyga. Jag brukar sjunga føljande visa før honom nær han ska æta, jag tror han tycker om den.


Fågelungen
Små, små fågelungar sova i sitt bo.
Lilla fågelmamma får då litet ro.
Hon brukar flyga hit och dit 
och söka något gott,
ty barnen ha så stor aptit 
och aldrig nog de fått.

 Små, små fågelungar inte flyga kan.
De kan bara gapa säga pip ibland.
”Om ni gör som mamma gör,
så kan ni flyga snart,
nu vingen upp och ner vi rör,
nu flyger vi med fart.”

Liten fågelunge är på marken kvar,
kunde inte flyga, glömde hur det var.
Han viftar så med vingar små,
men kommer inte opp,
han ropar på sin mamma då,
han gör små skutt och hopp.

Två små barn i skogen gå att plocka bär.
De hör någon pipa, undra vad det är.
De till den lilla ungen går,
de sakta lyfter den.
Då luft han under vingen får,
han flyga kan igen. 



Detta ær Oliver. Honom førsøkte jag rædda efter att min katt fångat honom. Dessværre dog han 24 timmar senare. Lilla Kras framtid ser ljusare ut.




XxxxX

Flygøvning!

Har precis vart ute och haft flygtræning med den lilla kråkungen. Mamman och pappan cirklade dock øver våra huvuden hela tiden och kraxade. Kanske de hejade på før att han skulle flyga! ... fast risken ær nog større før att de hatar oss...


Mamman och pappan.





Flax flax!


Dessværre kom den inte længre æn 1-2 meter.

Bara att ta nya tag i morgon!

XxxX

Den lilla kråkan.

Den lilla kråkungen som är kvar lever fortfarande! Jag fick honom att dricka vatten och äta lite i morse också. PJU! Nu måste han ju överleva. Dessvärre tror jag att hans fot är lite skadad, den ser lite konstig ut när han sitter på den. Såg det igår också men jag trodde inte att det var nått fel, men nu tror jag att det är nått bestående. Funderar på om man skulle ringa till en veterinär och se om de tar emot kråkor. Men det kanske kostar en förmögenhet.

XxxxXx

söndag 17 juli 2011

Små små fågelungar.

Jag ær inte den typen av mænniska som låter naturen ha sin gång. Det ær inte min stil. Kan man hjælpa hj|ælper man. Så mycket som mænniskan førstørt før djuren så ær det kanske på tiden att vi førsøker ge något tillbaks. 

Igår hænde det som inte får hænda om man ær en kråkfamilj. Av någon anledning ramlade 3 små kråkungar ur sitt bo. De hamnade på vår græsmatta. Den størsta av de små liven klarade att hæmta sig efter olyckan och fløg upp och satte sig i vår bjørk. De andra 2 satt olyckliga kvar på græsen. Den minsta hade skadat benet och klarade inte av att gå. 

Eftersom Animal Planet ær min favoritkanal har jag fått en del bra info om hur man kan ta hand om fågelungar. Så jag tog en pincett och lite av Dylans hundmat och lyckades faktiskt få dem att æta lite. 

Då grannarna har massa katter kom vi snabbt fram till att de inte kunde ligga kvar på græset så vi bestæmde vi oss før att flytta upp dem høgt upp så mamman iaf har en chans att komma till dem om hon ville. Grannarna la dem i en bananlåda och bygde ett litet tak till dem uppe på sitt garage.

Tyværr hade den minsta skadade ungen døtt nu på kvællen nær jag skulle mata dem. :(

Mamman och pappan sitter i træden brevid och vaktar på den sista ungen. Jag har en kænsla av att de vet att vi ær snælla mot deras sista lilla unge dock før de kraksar bara nær man kommer och så tystnar de nær man sætter sig på taket.

Nu får vi bara hålla tummarna før att den sista vi har kvar øverlever.



Den størsta av de två som inte kunde flyga.


Den minsta. 


Mamman.


Tittar på sitt nya hem.


Flyttar in.


Stræcker på vingarna.

XxxxxXXxxx


fredag 15 juli 2011

Med ekstra feriepenger fra Kelkoo skal jeg kjøpe meg....

Med ekstra feriepenger fra Kelkoo skal jeg kjøpe meg en brödbakemaskin så jag kan baka bröd till min lilla prinsessa nu när hon äntligen lärt sig tugga!


Brödmaskin! <---------- AWESOMENESS!


Jag har lust att vinna en sådan då vi bor i en liten norsk stad, i ett litet vitt hus med ett mycket litet norskt kök. Jag skulle slippa baka bröd i vardagsrummet och min lilla familj skulle få nytt bröd varje dag. (Jag är ju trots allt sambo men en norrman som äter bröd som en annan andas.)


XXxxxXXx
Åh, regn regn och åter regn.

Idag hade vi planerat att åka och bada, men med min tur, norskt sommarväder, massa fabriker världen över som släpper ut föroreningar i luften och människors kärlek till bilar som släpper ut avgaser så blev det regn.

Jag, Amanda och Dylan sitter otåliga avväntar på att solen ska titta fram så vi kan gå ut och leka. Seb sover.

Som pricken över"i" lovade Seb att ta in tvätten inatt när han kom hem från Lars, men pga effekten öl har på minnet glömde han det. Underbart, dyngsura handdukar!

Lägger istället upp lite sommarbilder och drömmer mig iväg till ett somrigt Sverige.


Mmmm, sommar<3


Jag och Hanna.


Hanna <3


Min lilla Tiger.

XxxxXXxxX

måndag 11 juli 2011

Vila i frid.

Min mormor har dött. Det är det värsta som hänt mig på väldigt väldigt länge. Så jag tänkte skriva ett inlägg i hennes ära.



Jag är glad att jag fick ha just henne som mormor. Hon har alltid funnits där när jag behövt henne och hon har lärt mig så mycket och gett mig så många glada stunder. När jag var liten var det hon som gungade mig i gungstolen och orkade lyssna på mig i timmar när jag sorterade alla hennes knappar i sylåndan, det var hon som lärde mig baka kakor, tårtor och bullar, det var hon som lekte bulleri-bulleri-bock och prästens lilla kråka med mig tills jag skrattade så jag fick ont i magen, det var hon som lärde mig sticka och virka, det var hon som lagade den godaste saften jag någonsin druckit, det var hon som plockade blåbär med mig i skogen och lärde mig vad alla sommarens blommor heter, det var hon som cyklade långa kvällsturer med mig i solnedgången och varje gång orkade stanna för att titta på grodynglen i bäcken, det var hon som gav mig 1 krona för varje kräfta jag vågade hålla i, det var hon som gav mig glasspengar när jag skulle resa någonstans, det var hon som gjorde Amanda känd bland alla gamlingar i Mantorp för hennes långa ögonfransar, det var hon som var världens bästa mormor.

Du saknas mig <3

XxxxxxxXxxxXXXxxXXx