Lite kärlek och tacksamhet, tack!

Jag har många gånger fått höra att jag är naiv och visst, jag kanske är det, men jag ser det som en av mina styrkor. Jag tar det som ett tecken på att jag ser det goda i människor och att jag har en tro och ett hopp på att människor i grunden är till för att älska och sprida ärlighet, vänlighet och kärlek omkring sig.

 Därför blir jag också så förkrossad när jag ser allt hat som sprids i vårat samhälle idag; när vårt samhälle tillåter ett parti byggt på okunnighet och rädsla att bli folkvalda till riksdagen. Detta visar det på stora brister i vårt samhälle. Varför har ingen lärt dessa människor att älska och se det goda i folk? Varför har det blivit så att mycket vill ha mer? Vi bor i ett land där människor, i jämförelse med de flesta andra länder i världen, lever i lyx. Hur kan uppväxten i ett sådant samhälle leda till att man hatar de som behöver vår hjälp eller har en annan hudfärg eller religion? Jag måste säga att jag ser det som ren otacksamhet. Otacksamhet mot de förfäder som slitit för att skapa ett tryggt samhälle för kommande generationer. Jag vet att samhället nu ser annorlunda ut än det gjorde förr, men jag kan lova att min morfar och dennes föräldrar ALDRIG hade velat se att våldsbenägna, främlingsfientliga, järnrörsbärande klåpare komma in i riksdagen. De arbetade och kämpade för att ge oss ett tryggt liv, inte ett liv där någon ska behöva se sig över axeln för denne inte kan vara säker på vem som står och lurar bakom nästa husknut. 

Vi lever i en värld där hat är vardag och människor dör i krig och av svält varje dag, varför kan vi inte bara visa lite mer kärlek och tacksamhet för att vi har fått chansen att inte behöva leva i rädsla för att få vårt hus bombat dagligen? Varför kan vi inte ta vara på de möjligheterna vi har att undervisa i skolorna att alla människor är lika värda? Varför kan vi inte  lära oss att hat sprider hat och kärlek sprider kärlek? 

I mina ögon spelat det ingen roll vilken hudfärg, religion, sexuell läggning, eller för den delen, åsikter du haft/har, så läng du väljer att älska och se det goda i människor. Jag tycker att det ska vara tillåtet att sjunga psalmer i kyrkan på skolavslutningarna, att sjunga nationalsången på nationaldagen, att öppet säga att man älskar sitt land, men allt detta med mening att sprida kärlek omkring sig. Att älska sitt land betyder inte att man måste hata ett annat, att älska skolavslutningarna i kyrkan betyder inte att muslimer inte än accepterade, att sjunga nationalsången betyder inte att andra nationaliteter inte är välkomna. Möjligheten att göra alla dessa saker ska istället visa på att vi har en tacksamhet i oss till de som tidigare byggt upp ett samhälle för oss att leva i; med friheter, rättigheter, kärlek och trygghet. En trygghet som vi i dagens krigshärjade, hatiska värld har en skyldighet att även hjälpa andra att känna. 

Vem är egentligen den riktiga mördaren?

Kan människor lära sig tänka innan de öppnar munnen?
Jag tänker just nu på alla patetiska människor som fördömer jakt. Jag kan säga att jag själv inte skulle kunna ta upp ett gevär och skjuta ett djur, jag har problem att döda en fluga, men ja, jag äter kött. Vissa tycker säkert att det är helt fel av mig, men jag tror vi människor är skapade med olika egenskaper och olika styrkor och svagheter.
Men för att komma till saken; Hur tänker en människa som skriver kommentarer om vidriga mördare jägare är när de ser en bild på ett skjutet vildsvin och sen går till butiken och köper en färdigpaketerad gris? Vem är egentligen den riktiga mördaren? Är det de jägare som livnär sig på djur som vandrat fritt i sina naturliga miljöer eller du som bidrar till en stor och fortsatt växande köttindustri; där djuren får leva i små bås och vars enda mening är att leva för att dö och mätta dig?
Dessvärre blev vildsvinen inplanterade i svenska skogar och nu förökar de sig så mycket att de kan böka upp en hel skog. Jag anser att det var fel att från första början placera ut dem i skogarna men nu är de där och det är bättre att äta dem än alla uppfödda djur som blir fullproppade av medicinen, kastrerade utan bedövning och aldrig får springa fritt.
Så alla ni som skriver hatiska meddelanden till jägare, för att ni är så rädda för att se sanningen, samtidigt som ni går till butiken i er blinda lilla bubbla och köper en fläskfilé, tänk steget längre för i h*lvete.
Var inte så fruktansvärt blinda för verkligheten och tro inte att den finaste av ekologiska oxfiléer är bättre än vilt. Köttindustrin kommer aldrig vara humanare än jakt i skogarna. (Självklar så länge jakten går till på rätt sätt och djuren respekteras från att de föds till de att de dör).
Jag vill även tillägga att jag är emot all typ av jakt som inte är human eller på djur som ska skyddas eller liknande.