På torsdagen var det upp till bevis. Två veckor av intensiv körning och nu det stora provet. Jag somnade på soffan på körskolan och vaknade och var ready to go. Först körde jag med min lärare Susanne (helt underbar lärare) upp till vägverket, har aldrig kört så bra. När mannen som jag skulle köra med kom ut fick jag hjärtklappning.. Där var han, han som hade mitt körkort i sina händer.
Jag körde. Jag körde helt perfekt! Backade runt ett gathört, motorväg, landsväg, stadskörning, 1000 rondeller, sen var vi ca 500 m från vägverket igen och det kommer upp en **** korsning där jag ska svänga vänster. Efter att jag låtit mötande bilar passera och ska börja köra igen så börjar inte bilen rulla. WTF! Har den gått sönder!? Jag försöker igen, inget händer... "Kolla växlarna" kommer från uppköraren. Jaha ja... Det är så bilen reagerar när växeln hoppar ut...
Väl framme på vägverket. "Ja, jag måste tyvärr säga att det blir inget körkort för dig. Du hade det fram till sista vänstersvängen (500 m bort)". F***********************N!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Okej, som ni kanske märker så är jag fortfarande bitter, arg, besviken och helt galen på hur jag kunde missa det!! AGGGG!!!! HATAR DET HÄR! Höll på att börja stortjuta när Susanne mötte mig men jag kontrollerade mina känslor och lyckades precis pressa tillbaks dem. Så nu är det väll bara att försöka igen när jag kommer tillbaks från norge, när jag gjort mina tentor och flyttat in i min nya lägenhet... Suck, kändes som ett slag i magen.
MEN, jag ger inte upp, gamla hundar KAN lära sig sitta! Jag ska bevisa det!!
XxxXXXx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar